Nu sitter jag och pustar ut efter en intensiv morgon! Man skulle ju kunna tro att vi varit iväg eller att jag tvättat, städat och gjort ett stor kok, men nej jag har inte hunnit ett enda dugg om jag ska vara ärlig.
Däremot har jag varit nära att bli tokig, hur kan ett barn på 15 månader så mycket saker och rackartyg? Jag trodde inte att dom kunde sånna här saker förens vid kanske två års ålder.
Här får ni ett smakprov på min förmiddag:
Eftersom att vi håller på att göra om i vårt sovrum så sover vi i vardagsrummet. Isabelle klättrar upp i sängen ställer sig vid fönstret och tar jord ur krukorna och häller i sängen. Fast jag säger åt henne och tar bort henne är hon tillbaka på två sekunder. Detta har säkert upprepat sig tio gånger bara på förmiddagen.
Klättrat upp på stolar och stått och hoat (alltså sagt hohohohoho) och det är också bra många fler gånger än en.
Gått och hämtat skor och slängt överallt och jag ställt tillbaka dom och samma visa igen och igen och igen.
Vid lunchen så sköt hon bort sig från matbordet och skulle försöka äta en halv meter från bordet, jag sköt tillbaka och hon ifrån igen.
Slängde pipmuggen på golvet och sa OJ eller MÄ, den fick ligga kvar!
Kommit på att man kan ta en stol från köksbordet och skjuta fram den till bänken där frukten är och klättra upp och ta en BA (frukt) själv.
Jepp så har min förmiddag sett ut och nu ligger hon och snusar så gott i sin säng, ska passa på att göra lite nytta under tiden!
Är era barn också så här?
So long....
måndag 23 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Nej, egentligen är det väl inte det. Gråter inte för att jag inte har honom eller att jag saknar honom, utan det är det stora såren, som kommer bli mina ärr .. det är det som gör mest ont ..
Men jag mår redan bättre, även om det är en aning tungt emellan åt, men fortfarande så är det inte alls lika tungt som det var förut. Känner mig samtidigt ganska lättat.
Ja, jag var ju ute i lördags, och det var då man märkte vad det är man missat. Alltså liksom vännerna och de umgånget. Liksom bara att gå ut med vänner och sätta sig och ta en öl på baren, eller vad som helst. Det är ju väldigt mysigt. Bara liksom få vara och kunna umgås och snacka skiit.
Men nog är det en omställning allt. Det är det. Men fortfarande ganska så skönt.
KRAM!
Haha, Isabelle, du är ju underbar!
/Linda
hihihih snacka om att vara uppfinnesrik-hon kommer att bli någonting stort!
/Kram Jess
ha ha jo då jag har två.... :)
Kommer inte ihåg om du kanske träffade honom förra sommaren ?
Men det är stoffe ifrån Mora. :)
Ja, men så trött på att må skit. Du stötter jag bara bort allt.
Inte mycket mera man kan göra. ;P
KRAM!
Nej, det är det inte. :)
Klockan har jag ju ändrat?
vadå ett ord innan kommentar?
kram
testa nu :P
Skicka en kommentar