Livet i Ullvi

Livet är som en bergochdalbana. Varför går det upp och ner precis hela tiden, finns det ingen raksträcka i livet?
Ena studen glädjs man åt någonting och i nästa så känner man bara att man vill fly, någon mer än jag som känner så här?

Just nu känns det inte alls kul att våren är på väg, just nu skulle jag bara vilja fly.

Och här kommer förklaringen....
Vår = geggigt och blött = ett helvete för oss.
Redan nu så har vi en swimmingpool i garaget, vi kommer att få slänga en massa saker som blivit förstörda pga allt vatten. Skulle kanske behövt byta ut skotern till en SEA-DOO, så man kan åka med den inne i garaget för att titta hur det ser ut där lägst in.

Båda våra infarter är redan så geggiga så tar man sig väl in med bilen så kan man knappt ta sig ur utan att skorna fastnar i geggan. Hur smart är det att ha gräs och jord på infarterna?

Så nu har jag fått klaga lite så nu kan jag berätta om sånt som är kul och man kan glädjas åt istället!

Igår när jag jobbade försökte Olle lära Isabelle sången Lille katt, han har lyckats också. Nu går hon och säger Lille katt, Lille katt och försöker sjunga den.
Idag har hon gått på pottan med ett gott resultat, hon är så duktig våran älskling!
Det är så kul att man kan se sig själv som liten i sitt barn, det är så fascinerande. När Bellis ska sova så har hon börjat med att hon ska ha så många nappar som möjligt med sig i sängen. Precis som jag var, jag skulle ha en napp mellan varje finger, en i munnen och en och gnugga mot kinden. Sen hade jag en del knäppa saker för mig som jag är glad för att hon inte har....än iallafall.

Dags att skift tvätt i maskinen.

So long...