År 2010

Nu när året börjar lida mot sitt slut så har jag funderat mycket över hur året egentligen har varit, man skulle kunna säga att vi gått igenom alla livets milstolpar detta år.

Januari: Vi beställde en resa till Gran Canaria som vi senare fick avboka.

Februari: Fick vi veta att det var en liten filur som grodde i min mage, vilken lycka!
Tyvärr mådde jag inte alls bra under denna graviditet så det var nio kämpiga månader.Men hon gör sig ju bäst utanför magen!

Mars: Då bar det av till Näsfjället för att fira mamma som fyllde 50år.

Njupeskär

April:

Första magbilden

Maj: Vid månadens början så var vi på begravning.
Det var också i denna månad vi var på ultraljud och såg våran fjärde familjemedlem för första gången och fick veta att vi väntade en liten tjej till. På morsdag åkte vi till Furuvik och hade en underbar dag tillsammans!

Juni: Då kopplade vi på husvagnen och det bar iväg upp till Järpen och Olles brors student!

Vägen till att få in kommunalt vatten och avlopp började och Olle fick leka av sig med en minigrävare.

Juli: Var vi återigen på husvagnssemester i Falkenberg, där det blev sol,bad och en tripp till Ullared.

Olyckligtvis så brände sig Isabelle på en campinggrill och fick två ganska rejälla brännsår.

Här har såren börjat att läka

Augusti: Var jag på mitt första bröllop, förhoppningsvis inte det sista.
Några dagar senare fyllde världens bästa Isabelle två år.

Oktober: Jag och Olle fyllde båda 25år och mitt emellan det kom hon vår Lovisa!

Lite drygt en timme gammal!

Det var också då jag sålde min första "riktiga" bil, så nu är min audi ett minne blott. Det var faktiskt lite sorgligt.

November: Isabelle slutade hel med blöja, dag som natt!

December: Då gick Lovisas dop av stapeln endast sju veckor gammal. Det var ett kanon lyckat dop och lilla Lovisa sov sig igenom hela cermonin.

4 december 2010

Inte nog med att december är en mörk månad, för oss blev den ännu mörkare.Två dagar innan julafton somnade vår älskade morfar in och saknade är enorm. Morfar var inte som vilken morfar som helst, han var den bästa! Morfar var den som hade tid för mig, framför alla "vardagliga" måste som mamma och pappa hade. Sen dagen jag föddes och 23 år framåt så har jag träffat morfar varje dag. När han fick sin stroke i slutet av juli 2008 så vart det mer sällan, vi fick ju Isabelle en vecka efter det hände. När Isabelle var ett dygn gammal så gick Olle upp till avdelningen där han då låg och hämtande ner honom till BB så han fick hålla i sitt första barnbarnsbarn. Han var enormt glad över att få vara med om detta och jag var minst lika glad för det som han. Det känns otroligt bra att han även fick träffa sitt andra barnbarnsbarn, tyvärr började han bli dålig så han kunde inte närvara vid Lovisas dop.

Det enda som vi inte haft med under det året är en konfirmation.

Jag vet faktiskt inte hur man ska kunna sammanfatta det gångna året, man kan säga att det varit som en bergochdalbana.

Det nya året kommer att börja med en begravning vad som följer därefter är just nu oskrivna blad.

Vad tror/hoppas ni händer under nästa år?