Idag fick jag ett samtal från en vän som var orolig över att något hänt oss. Ni vet en sån där känsla man bara kan få ibland och bara måste ringa eller åka till personen ifråga och kolla så att allt är bra.
Ett sånt samtal som från början är ett orosmoment för den som har känslan, är så värmande för den som får det (förutsatt att allt är bra så klart).
Det är så värmande att höra att någon bryr sig så mycket!
Tack för att du finns...du vet vem du är ;)
So long...
tisdag 27 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tack för att du finns!!!
Skicka en kommentar